UnsophisticatedMama

Ja det hände nu, vi har en tonåring i huset. Jag tycker hon blivit så stor. Det lustiga är att hon tycker det själv också och har upprepat det flera gånger under dessa två dagar vi har kalasat och firat henne ordentligt. Hör inte till vanligheterna kan jag säga. Eftersom hon är född mellan jul och nyår så har hon haft jullov just då och aldrig, alltså verkligen ALDRIG tidigare, haft kompiskalas! Men ikväll var det dags, och hon var så nöjd och tacksam. Det var hon igår kväll också efter släktkalaset. Man riktigt ser hur hon mognat och känner sig tillfreds. Jag önskar så innerligt att det kan fortsätta, även när hon börjar högstadiet och måste byta skola. Kommer själv ihåg den tiden som jobbig, och inte alltid så bra, tyvärr.  Man är så känslig i den åldern och tar åt sig väldigt lätt av andras ord och kan bli sårad. Ja, jag inser väl i denna stund att jag inte alltid kan vara där och skydda henne, hon måste lära sig den hårda vägen hur livet fungerar. Så sorgligt när barnen växer och inte är små längre. Jag kommer att vara ett vrak när de flyttar hemifrån. Garanterat.