...skriva ett inlägg innan jag börjar med den tråkiga faktureringen.

Idag hade maken sitt läkarbesök. Och nu är stödet som ännu för en vecka sedan, strängt skulle hållas på dag som natt, ett minne blott. Nu kan det göra mera skada än nytta, enligt läkaren. Jahapp, men vad bra, då kan vi slänga den åt fanders.

Men kryckorna då? Jaaaa, dom kan du lämna bort om du klarar av det, hahaha. Jahapp, hur tolkar man det då? Med lite sarkasm i rösten låter det nästan som något en läkare skulle säga om han vill att man avsiktligt ska skada sig... Prova bara du... Så ses vi igen, mycket snart!

Ok, men då måste man väl känna efter själv. Om man har håriga ljushuvuden till läkare, måste man väl göra en del beslut själv. Sen att maken inte kan gå med tårna rakt fram utan har dem i fel läge - åt sidan - hela tiden är inget märkvärdigt. Hmm.. Om jag bara kunde läsa av röntgenbilder själv alltså! Då skulle jag ligga på samma läge som han, överläkaren på kirurgi.

Ääh... Har ingen tilltro till några läkare längre och det är verkligen synd, ska man gå och vara rädd för att bli allvarligt skadad nu? För ingen kan ändå hjälpa mig, jag kommer att förblöda till döds. Tack för det medicinska kunnigheten liksom. Förresten kan jag, så länge jag är vid medvetande stoppa blodflödet själv, men efteråt är det adjöss och god natt.

Märks det att jag är trött all bristande sjukvård överhuvud taget? Om inte, ska jag ännu berätta om grannen, som sändes hem med sin dotters brutna hand. TVÅ GÅNGER! För att senare få ett samtal. Ni måste komma tillbaka omedelbart! Ni har åkt hem med dottern som har av sin arm! Just det, men det var ju det dom visste själva, men ändå blev hemskickade. GAAAAAH!!!

Nu ska jag ta och lugna ner mig och blanda honungsvatten åt flickorna som hostar ikapp med varandra. Gjorde en gräddtårta åt dem som lite uppiggande, eftersom denna flunssa har pågått i en vecka nu. En är mera rastlös än den andra...

Och just när jag trodde att det lugnar ner sig snart, fick jag ett samtal att jag behövs och städa ur en villa/sommarstuga så den blir inflyttningsklar! "Alltid redo" som jag är lovar jag att komma med moppen i högsta hugg strax på måndag morgon. Första dagen på sommarlovet. Vilket skämt!

Men allt går, med positiv inställning. Det hör ni ju. :)

Hej svejs!
Jepp, ikväll kom jag och min man på vad nästa projekt ska bli. :) Håller det dock hemligt tills vidare. ;)

Naturligtvis har vi en hel lista på saker som ska göras strax när knäet blir bättre, men en sak i taget är det som gäller. Eller så allt på en gång bara, blir bara lite rörigare. ;)

Pysslar på med sånt som jag klarar av att göra ensam nu när han är dålig i benet. Han svär och bannas att han inte kan hjälpa till, men allt har sin tid. På onsdag får vi veta mera om läget med knäet.

Har lite planer på att flytta på hundkojan också, vet inte riktigt hur vi ska placera den, för på baksidan av huset är det sååå varmt alltid på sommaren... Men på den sidan, ska kojan ändå vara. Sen ska lite buskar tas ner (eventuellt helt grävas bort) och andra viktiga saker.

Idag har stora legat i feber. Dom hade ordnat lite program i stan idag, som jag och lilla fick ta del av en liten stund i.a.f. när vi ändå skulle in till stan på andra ärenden. Sjuklingarna fick stanna hemma.

Men  nu måste jag fortsätta med detta eviga plockande och diskande. Får ingen hjälp just nu. Förutom lilla tösabiten, som är så duktig och faktiskt plockar efter sig. Ibland. :)

Hej svejs!
Äntligen Fredag!

Det har varit en minst sagt körig vecka med alla möjliga "problem" hit och dit.

Och det har bara förvärrat situationen att min man inte kan gå! Han har skadat sig när han spelade fotboll och kan inte gå utan kryckor... Vi har ingen aning om hur länge detta kommer att pågå. Men skönt för mig är att det endast är en vecka kvar tills sommarlov. Då minskar mitt arbete lite och jag har endast städställen och Taktil Stimulerings-behandlingar.

Nu har jag ju jobbat varje dag. Både kortare och längre dagar. Nästa vecka blir dock en kortare vecka och efter det ska här bli ordning och reda. :)

Det varit jobbigt att lämna mannen med lilla, när jag vet att han har jobbigt att ta hand om sig själv och då har han varit tvungen att ta hand om henne också. Har ställt saker och ting färdigt så långt det gått, innan jag åkt iväg, men det har säkert varit tufft iaf. Han säger dock sagt att det har gått väldigt bra och att hon varit så snäll och hjälpsam. Så det är ju skönt att höra.

Nu är stora tjejen förkyld och har feber. Varit hemma två dagar...

Har känt mig väldigt stressad, men försökt tänka positivt hela vägen. Det är mycket just nu, men det lugnar snart ner sig, vill jag tro iaf.

Nu ska jag hänga tvätt och plocka disken.

Min man fick skjuts av en kompis för att åka och se på fotbollsmatchen hans lag spelar ikväll. Han kan bara inte hållas därifrån. ;)


Hej svejs!