Denna vecka är barnen lediga i o m sportlovet. Men ingenting har blivit som vi tänkt det. Redan förra veckan blev vi sjuka hos oss. Magsjuka. Varvade oss alla. Strax därpå eller i samma veva faktiskt, kom förkylningen krypande. En hemsk influensa som också kom att sätta sina klor i oss alla. Jag känner mig mest drabbad för tillfället, men försöker tänka positivt. Jag hann ta hand om barnen när de behövde det som mest, innan jag själv drabbades.
Igår kände jag att det var på intågande, men jag hade redan lovat mamma att hjälpa henne tömma hennes hus på mera saker, så vi jobbade hårt och nu är det bara resten kvar... Känns i armarna idag som träningsvärk. Men jag klarar det.
Tänk att det finns så få omtänksamma människor. Vi lever i en hård värld där man ska klara sig själv. Jag har lärt mig det nu. Men det kan kännas ensamt, tomt och ödsligt ibland. Jag kör ändå min egen grej. För min och familjens skull. Det är allt som betyder något just nu.
Igår kände jag att det var på intågande, men jag hade redan lovat mamma att hjälpa henne tömma hennes hus på mera saker, så vi jobbade hårt och nu är det bara resten kvar... Känns i armarna idag som träningsvärk. Men jag klarar det.
Tänk att det finns så få omtänksamma människor. Vi lever i en hård värld där man ska klara sig själv. Jag har lärt mig det nu. Men det kan kännas ensamt, tomt och ödsligt ibland. Jag kör ändå min egen grej. För min och familjens skull. Det är allt som betyder något just nu.
Så imorgon åker vi iväg på en liten hotellresa med barnen. Vi ska simma och äta från frukostbuffèn tills dom stänger restaurangen. Det ska bli så kul! Fastän jag inte mår toppen åker vi iväg. Vi behöver nåt sånthär nu. Det är lite av en födelsedagspresent till mannen samtidigt, för han fyllde år i fredags.
Nu blir det ett efterlängtat fredagsmys med film, soffhäng och godsaker.
Ha en trevlig helg alla!
Hej svejs!
Kommentera